Nuförtiden har vi både en (snart) treåring och en valp i trots. Underbart. Ibland är Ax väldigt billig vill jag lova! Eftersom det oftast är jag som är hemma med honom så får jag ta det mesta. Tur att han är söt. ;)
De senaste veckorna har vi jobbat med att få Ax att sluta dra så otroligt mycket vid koppelpromenader och vara uppmärksam på oss även om han är nyfiken på världen. Det tog ett tag men nu drar han betydligt mycket mindre ön tidigare, roligt när man ser resultat. Han har även börjat slå dövörat till ibland när han varit lös ute, speciellt med mig, men vid kvällens träning utomhus fungerade det perfekt igen. Man får verkligen vara konsekvent med Ax.
En annan grej som vi märkt är att Ax inte är som någon annan valp vi båda haft. Han kräver ovanligt mycket för att vara så liten, han blir aldrig trött till exempel efter en promenad. Bara nöta hjärngympa.
I övrigt så funkar dressyren felfritt, han börjar nog nästan själv tycka att det är för enkelt att få godis seller beröm. ;) Han får vara hemma korta, men längre, stunder än tidigare och det funkar hur bra som helst. Han är även jätteduktig på att sova när matte sitter i skolmöte vid datorn, väldigt tacksamt. :) Annars så växer Ax så det knakar och alla som ser han någorlunda regelbundet tycker att han fått så himla långa ben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar