Det tar sig!

Nu börjar rumsrenheten ta lite fart! Inga olyckor på några dagar, och nu har han börjat att gå till dörren när han behöver ut och uträtta sina behov! Magiskt!

Nu fungerar även länken i apportdummie inlägget :-)

Buren

Vissa dagar känns det som att Ax är i buren jämt. Man får nästan dåligt samvete innan man kommer ihåg att han faktiskt lägger sig där själv när han blir trött. (Ibland ligger han bara där och busar eller mys-busar med sin mjukishund) Att han dessutom sover mycket (han verkar älska att sova) gör ju att det känns som att han är där jämt. Ibland lägger han sig dock på golvet och sover en stund och det fungerar lika bra det också. Han lägger sig självmant och det känns som att han har ro att vila utan att vi ska behöva bestämma det åt honom.

Vi fortsätter annars i samma banor som tidigare. "Sitt" fungerar riktigt bra nu, även när han ska få mat!! Han får sig minst en liten koppelträningspromenad varje dag. Igår gick vi hela familjen en lite längre sträcka än vad han är van vid (vi har börjat försiktigt) och det gick bra trots att vi hade vagnen med oss. Ibland går man nästan och väntar på att det ska komma ett bakslag snart eftersom det känns för bra för att vara sant ibland att han lär sig så himla fort. :) Vi har kört lite lekfull apportträning egentligen sedan första dagarna men det var alltså premiär idag med en apportdummie.

Annars så har vi en tvååring här hemma som verkligen ser Ax som sin lillebror. Varje morgon vaknar hon före honom och hoppas för minsta lilla rörelse han gör att han ska vakna. Igår när hon var borta hos farmor & farfar blev hon så glad när hon såg honom och Ax han var lika glad över att se henne. :)

Tidigare ikväll busade Ax i sin bur ;)

Sedan la han sig och såg så här söt ut innan han somnade <3

Nytt försök

Eftersom jag i alla fall inte kunde se filmen som Fredde la upp i det föregående inlägget kommer här ett nytt försök. Det är alltså då Ax får träna lite med en apportdummie. :)

Apportdummien

I afton fick Ax träffa apportdummien, det gick jävligt bra måste jag säga! 5 st apporter i rad sen fick det räcka, är ju bara på lek och skoj. Man vill inte att han ska ledsna på den så lika bra att sluta när det är som roligast. Emma filmade en av apporterna, håll tillgodo och ursäkta röran ;-)

http://youtu.be/medQJj_i8MQ

Ensammen och lite annat!

Idag har vi lämnat dottern hos hennes farföräldrar medan vi har röjt på övervåningen, ett alldeles ypperligt tillfälle att låta Ax vara "ensammen" hemma, efter en ordentlig rastning fick han vara i sin mycket omtyckta bur medan vi gick upp och röjde ur lite skrubbar. Lite pip och gnäll initialt men sen sov han lugnt och tryggt!
Vi höll på i princip 4timmar och rastade Ax med jämna mellanrum under denna tid, inga som helst problem för honom! Han känns oerhört trygg och säker hemma! SKÖNT!!

För övrigt så fortgår all grundläggande dressyr i samma stil som tidigare, börjar nästan fundera på när bakslaget kommer - hur ordentligt blir det!? Så bra som det går nu så lär det bli ett bakslag som kommer att kännas fysiskt ;-)

Killen har även fått en vinge från en orrtupp, denna vingen - med tanke på hur han blir när han får den- måste vara det enskilt bästa som någonsin hänt honom! :-D Helt galen och överlycklig att få bära runt, kasta, hämta och ruska den! I denna lek med vingen försöker jag även att befästa att han alltid kommer att vara "2:a" efter mig (eller annan jägare) i skogen, jag tar av honom den vänligt men bestämt utan någon förvarning och med ett "loss" kommando. En bytesmedveten hund som inte vill släppa bytet vill jag INTE veta av. Det fungerar relativt bra, ibland vill han gå undan med den när han ser att jag närmar mig. Men en lätt morrning brukar avhjälpa det beteendet hos honom och han låter mig komma fram och lugnt ta den...det sista jag vill är att "kampa" om den, eller vilt i framtiden. Känns som att han kommer att bli en skarp och bytesmedveten hund så till den grad att han ändå låter föraren/mig vara den övergripande. Precis som jag vill ha det! :-) Vid framtida eftersöksträning och skarpt läge på eftersök uppskattar iaf jag en skarp hund, fram till dess att föraren kommer fram, då ska han genast släppa av och överlåta till föraren.

Vet inte hur det allmänt ses på stående fågelhundar som är skarpa, anser själv att det inte gör nått så länge föraren får ta över och att det döda viltet inte blir tuggat. Dressyren skall ändå se till att han inte blir för "på" och reser fågel innan kommando.

Han har även fått åka rätt mycket bil, går riktigt bra det med! Han har kräkts en gång, men särskilt åksjuk vet jag inte om han var, han ville tillbaka in i bilen direkt jag torkat bort det :-P

Rumsrenheten har de senaste dagarna gått lite si & så, nån enstaka olycka har skett, men dessa har varit EFTER vi har kommit in från en rastning där han har kissat både en och två gånger, och ändå kissade han inne i stort sett direkt vi kommit in! Precis som att han testar oss :-P Nåja, idag har det varit helt lugnt och inga olyckor har skett inne! :-)

Äventyr

Idag fick Ax vara förbi på husses jobb där han naturligtvis gjorde succé, som vanligt ;) Koppelträningen fortsätter och det går bara bättre och bättre och nu har han faktiskt förstått att man kan göra sina behov när man är ute på promenad. Sitt fungerar också bättre och bättre, man ser skillnad varje dag. Det är dock himla synd om honom, tycker han, när han sovit förbi sin mattid och inte får mat på en endaste gång. ;)

Han har vuxit massor sedan vi hämtade hem honom, benen har blivit längre och därmed ser han inte riktigt lika rund ut :)

Träningen hittills!

Som ovan beskrivet så går den grundläggande dressyren mkt bra! Ax vet numer att "Ax", ja då är det honom vi menar. Inkallning fungerar oerhört bra än så länge, har börjat med ett väldigt simpelt "Ax, Hit" för att etablera namnet för honom. Sen successivt gått över till att vissla två snabba signaler följt av ett gällt positivt "hit". Vilket han var väldigt snabb på att förstå vad vi ville! Gick sedan över till visselpipa! Fortfarande två snabba signaler följt av ett "hit", det fungerade ruggigt snabbt - tror till och med att det har fungerat sedan första försöket! Att endast vissla två snabba signaler med pipan ger samma resultat, han kommer. Nu sista dagarna har jag mixat alla ovan nämnda inkallningsätt, lite för att kolla facit. Killen imponerar stort på husse genom att obönhörligt och direkt komma i full fart, oavsett vilken inkallningsmetod jag än använt!

Sen ligger även dressyr fokus på "sitt", vid matning och lite närsomhelst tränar vi sittkommando med honom. Killen är en särskilt hungrig valp, vilket ibland medför att man får "kämpa" en stund innan han lugnat sig, satt sig och väntar tålmodigt på ett "varsågod" vid matskålen. Men det är ju roligt med lite motstånd ;-)

Vi går och koppeltränar honom också, det har verkligen gått bra! Går fint bredvid utan att varken dra eller stanna och protestera mot kopplet.

Mkt nöjd husse hittils! Vår lydiga och väldresserade jaktmaskin tar form precis så som vi vill! :-)

/Fredde

Från början

Att vi skulle ha en Breton var ganska självklart då Fredde fick tips av en kompis om rasen. Innan var vi dock mer inne på en Münsterländer men det kändes ändå inte helt rätt. När vi sedan läste på om Breton och tittade på olika kennelsidor så föll vi för den rasen. Våra krav var att rasen vi väljer ska fungera hemma men även vara duktig i skogen och breton verkar sannerligen lovande på båda plan.

Sedan gick allt ganska smidigt och några månader senare sitter vi nu här med en sovande liten valp i buren. Vår lilla Ax. Vi hämtade honom den 17:e december och har alltså hunnit ha honom hemma i drygt en vecka. Det började lite körigt för Fredde som var hemma med både valp och tvååring men det gick fort att komma in i rutinerna. Ax hittade sin "plats" ganska snabbt, och älskar sin bur (på kvällen när man tar ut honom för en sista piss har han oftast redan hunnit sova en stund och har riktigt bråttom tillbaka in i sin trygga bur) så det flyter som på.

Vi började med att träna på inkallning och det sitter bra nu. Självklart började vi även direkt med att få honom rumsren och det går förvånansvärt bra. Det är inte många gånger han pinkat inne! Nu börjar han även kunna sitt rätt bra och koppelträningen fungerar fint även den. Han är en snäll, trygg och lyhörd liten valp som älskar att sova. Självklart har han också sina bus-il ibland men han gillar mest att sova ;) Som sagt har vi bur till honom och det var egentligen bara meningen att vi skulle ha den i bilen men det blev en fristad för honom och han ligger mer än gärna i den även när dörren är öppen. Ibland lägger han sig på golvet men det är inte ofta det händer.