Jorå! Ax är fortfarande som en helt ny hund! Lugnare, massor mer uppmärksam på mig som förare och sist men inte minst, han är mysigare :-D
Still going strong ;-)
Ax - Vår första Breton
I den här bloggen kommer ni att kunna följa vår Breton Ax. Han är vår första gemensamma hund och även vår första stående fågelhund. Han kommer främst att få jaga i skogen men det lär säkert bli fjälljakt också om tillfälle ges.
måndag 26 maj 2014
lördag 24 maj 2014
Längesedan sist!
Jaha ja, vad har då hänt sedan sista inlägget? Hur mycket som helst, mer än vad jag kan komma ihåg faktiskt....kom ju inte ens ihåg bloggen!
Okej, kör från närmaste tiden och hoppas på bättre minne framöver.
Senaste tiden har varit ett rätt ordentligt bakslag, simpla saker har glömts av (sådan husse sådan hund?), varit fantastiskt energisk....eller kanske en bättre beskrivning- störig!
Sådant hör till åldern möjligen samt det faktum att Ax är en Breton med väldigt mycket motor, lite mindre hjärna kanske ;-)
En sak som faktiskt fungerat är apportering och skogspromenader utan koppel. Kul med ljus i mörkret liksom! Senaste tiden av respekt för föryngring i skogen och lagen då så har de koppellösa promenaderna i skogen fått stryka på foten, vill ju inte ha en äggjägare ;-)
Vad som varit värst är att han drar och lever jävel i kopplet, störig så det förslår....ja kort sagt- ett monster!
Idag hade vi valpträff med instruktörsledd träning! FANTASTISKT bra!
Började morgonen med att snegla mot dressyrhalsbandet -strypkättingen dårå! Naeeeää, tänk om de tycker jag är en barbarisk idiot som använder det på min sju månader gamla valp!? Nöp det i princip oanvända vanliga läderhalsbandet istället, korkat! Men vad vet jag? Nån valpträff har jag aldrig varit med om förr, man vet ju inte hur folk tycker och tänker...eller hur? ;-)
Lastar in Ax i bilen och drar iväg, inte så nervös alls. Visste redan i god tid att Ax är (var- återkommer till detta) ett litet gulligt monster, minst i klass med Godzilla!
Framme så började vi med lite fika, träffa alla och surra lite. Riktigt roligt att träffa alla!
Första övningarna gick lite sådär, Ax i koppel i kombo med an massa intressanta människor och hundar är ett kaosrecept på gång att mixas. Konstaterades blixtsnabbt av instruktören att killen absolut skulle ha dressyrhalsband, den lite mildare behandlingen var bara att knyckla ihop och kasta bort! Hårda nypor, strypkätting och en envishet som heter duga blev måttstocken för dagen, nu jävlar skulle ALL info sugas upp och Ax ska tamefan bli hund igen!
Körde rätt hårt på tipsen jag fick för att få han att skärpa sig i kopplet och vara uppmärksam på mig som förare, jag bestämmer - inte han!
Märkbar skillnad redan till lunch, nu i afton på sista kvällspromenaden hängde kopplet och han gick lugnt jämte mig! Förr kunde man spela ett stycke ur valfri symfoni på kopplet ;-)
Han är oerhört mycket uppmärksam på mig som förare, nu går jag med han! Dessutom verkar han mindre speedad än tidigare! Möjligen för att han är trött efter en heldag men ändå! FAN va nöjd jag är med hans utveckling idag! TUSEN och åter tusen tack för alla tips idag! Envishet och järnhand i kombo med massor av beröm (naturligtvis) när det går bra framöver och jag tror att Ax och jag (med familj) kommer att bli ett bra team i skogen!
Jag själv har lärt mig enormt mycket, hur man med enkla metoder korrigerar honom på RÄTT sätt.
Åter igen, tusen tack och hoppas på fler träffar framöver! :-)
PS. Nöjd nu Nisse? ;-)
Okej, kör från närmaste tiden och hoppas på bättre minne framöver.
Senaste tiden har varit ett rätt ordentligt bakslag, simpla saker har glömts av (sådan husse sådan hund?), varit fantastiskt energisk....eller kanske en bättre beskrivning- störig!
Sådant hör till åldern möjligen samt det faktum att Ax är en Breton med väldigt mycket motor, lite mindre hjärna kanske ;-)
En sak som faktiskt fungerat är apportering och skogspromenader utan koppel. Kul med ljus i mörkret liksom! Senaste tiden av respekt för föryngring i skogen och lagen då så har de koppellösa promenaderna i skogen fått stryka på foten, vill ju inte ha en äggjägare ;-)
Vad som varit värst är att han drar och lever jävel i kopplet, störig så det förslår....ja kort sagt- ett monster!
Idag hade vi valpträff med instruktörsledd träning! FANTASTISKT bra!
Började morgonen med att snegla mot dressyrhalsbandet -strypkättingen dårå! Naeeeää, tänk om de tycker jag är en barbarisk idiot som använder det på min sju månader gamla valp!? Nöp det i princip oanvända vanliga läderhalsbandet istället, korkat! Men vad vet jag? Nån valpträff har jag aldrig varit med om förr, man vet ju inte hur folk tycker och tänker...eller hur? ;-)
Lastar in Ax i bilen och drar iväg, inte så nervös alls. Visste redan i god tid att Ax är (var- återkommer till detta) ett litet gulligt monster, minst i klass med Godzilla!
Framme så började vi med lite fika, träffa alla och surra lite. Riktigt roligt att träffa alla!
Första övningarna gick lite sådär, Ax i koppel i kombo med an massa intressanta människor och hundar är ett kaosrecept på gång att mixas. Konstaterades blixtsnabbt av instruktören att killen absolut skulle ha dressyrhalsband, den lite mildare behandlingen var bara att knyckla ihop och kasta bort! Hårda nypor, strypkätting och en envishet som heter duga blev måttstocken för dagen, nu jävlar skulle ALL info sugas upp och Ax ska tamefan bli hund igen!
Körde rätt hårt på tipsen jag fick för att få han att skärpa sig i kopplet och vara uppmärksam på mig som förare, jag bestämmer - inte han!
Märkbar skillnad redan till lunch, nu i afton på sista kvällspromenaden hängde kopplet och han gick lugnt jämte mig! Förr kunde man spela ett stycke ur valfri symfoni på kopplet ;-)
Han är oerhört mycket uppmärksam på mig som förare, nu går jag med han! Dessutom verkar han mindre speedad än tidigare! Möjligen för att han är trött efter en heldag men ändå! FAN va nöjd jag är med hans utveckling idag! TUSEN och åter tusen tack för alla tips idag! Envishet och järnhand i kombo med massor av beröm (naturligtvis) när det går bra framöver och jag tror att Ax och jag (med familj) kommer att bli ett bra team i skogen!
Jag själv har lärt mig enormt mycket, hur man med enkla metoder korrigerar honom på RÄTT sätt.
Åter igen, tusen tack och hoppas på fler träffar framöver! :-)
PS. Nöjd nu Nisse? ;-)
lördag 8 februari 2014
Underbara trots...
Nuförtiden har vi både en (snart) treåring och en valp i trots. Underbart. Ibland är Ax väldigt billig vill jag lova! Eftersom det oftast är jag som är hemma med honom så får jag ta det mesta. Tur att han är söt. ;)
De senaste veckorna har vi jobbat med att få Ax att sluta dra så otroligt mycket vid koppelpromenader och vara uppmärksam på oss även om han är nyfiken på världen. Det tog ett tag men nu drar han betydligt mycket mindre ön tidigare, roligt när man ser resultat. Han har även börjat slå dövörat till ibland när han varit lös ute, speciellt med mig, men vid kvällens träning utomhus fungerade det perfekt igen. Man får verkligen vara konsekvent med Ax.
En annan grej som vi märkt är att Ax inte är som någon annan valp vi båda haft. Han kräver ovanligt mycket för att vara så liten, han blir aldrig trött till exempel efter en promenad. Bara nöta hjärngympa.
I övrigt så funkar dressyren felfritt, han börjar nog nästan själv tycka att det är för enkelt att få godis seller beröm. ;) Han får vara hemma korta, men längre, stunder än tidigare och det funkar hur bra som helst. Han är även jätteduktig på att sova när matte sitter i skolmöte vid datorn, väldigt tacksamt. :) Annars så växer Ax så det knakar och alla som ser han någorlunda regelbundet tycker att han fått så himla långa ben.
De senaste veckorna har vi jobbat med att få Ax att sluta dra så otroligt mycket vid koppelpromenader och vara uppmärksam på oss även om han är nyfiken på världen. Det tog ett tag men nu drar han betydligt mycket mindre ön tidigare, roligt när man ser resultat. Han har även börjat slå dövörat till ibland när han varit lös ute, speciellt med mig, men vid kvällens träning utomhus fungerade det perfekt igen. Man får verkligen vara konsekvent med Ax.
En annan grej som vi märkt är att Ax inte är som någon annan valp vi båda haft. Han kräver ovanligt mycket för att vara så liten, han blir aldrig trött till exempel efter en promenad. Bara nöta hjärngympa.
I övrigt så funkar dressyren felfritt, han börjar nog nästan själv tycka att det är för enkelt att få godis seller beröm. ;) Han får vara hemma korta, men längre, stunder än tidigare och det funkar hur bra som helst. Han är även jätteduktig på att sova när matte sitter i skolmöte vid datorn, väldigt tacksamt. :) Annars så växer Ax så det knakar och alla som ser han någorlunda regelbundet tycker att han fått så himla långa ben.
tisdag 21 januari 2014
Vardagen
Även vi har kommit in i vardagslunken, både på gott och ont. Ax får vara själv några kortare stunder per dag och det går jättebra. Han verkar sova skönt! Han är dessutom väldigt morgontrött och vaknar helst inte innan klockan är 9, perfekt eftersom jag hinner lämna Vilja på förskolan innan han vaknar. Han är i princip rumsren nu också och har varit det ett tag *pepparpeppar*, han går till dörren när han vill ut och verkar ha någorlunda kontroll på sin blåsa. Man behöver till exempel inte bära han längre efter varje gång han sovit så han inte ska läka. Självklart kan det hända någon olycka än men det är kanske en gång på en vecka och då kommer han på sig och håller tillbaka tills han kommit ut. :)
Vi fortsätter att träna dressyr, sitt, ligg, stanna osv. Han sköter sig som tidigare :-) nu har det varit så kallt så vi har varit lite försiktiga med promenader men nu verkar han ha fått lite ner päls under magen så det är ju bra. Ute strosar han dock på själv och oftast kommer han in rött fort igen. Annars behöver man i princip bara ta fram visselpipan så kommer han glad i hågen och förstår precis vad man vill!
Vi fortsätter att träna dressyr, sitt, ligg, stanna osv. Han sköter sig som tidigare :-) nu har det varit så kallt så vi har varit lite försiktiga med promenader men nu verkar han ha fått lite ner päls under magen så det är ju bra. Ute strosar han dock på själv och oftast kommer han in rött fort igen. Annars behöver man i princip bara ta fram visselpipan så kommer han glad i hågen och förstår precis vad man vill!
måndag 13 januari 2014
Uppdatering
Ax växer så det knakar. Han ser inte lika plufsig ut som i början, utan benen har vuxit och han ser himla stor ut jämfört med när vi hämtade honom. :) Vi har haft honom i fyra veckor imorgon! På dessa fyra veckor har han hunnit lära sig rätt mycket. Han går ofta (!) till dörren nu när han behöver pinka. Nästan som att han tittar konstigt på en när man tar ut han när han inte bett om det, typ "jag säger till om jag behöver gå ut". Hoppas att det håller i sig!
Jag tror att vi har skrivit tidigare att han kan "sitt", och han börjar även kunna "ligg" också nu :) Ibland slår han dock dövörat till och låtsas inte förstå, men för det mesta så gör han precis vad man vill att han ska göra. Jag är nästan förvånad över hur duktig han är eftersom han är så liten. Jag har kört lite söka/spåra övning med honom, egentligen mest för att aktivera honom så han får använda huvudet också. Jag har börjat enkelt genom att dra en godis efter golvet medan han suttit och väntat, sedan har jag gömt den bakom t.ex. ett stolsben och så har han fått söka. I början verkade han lite förvirrad men nu har han börjat förstå tanken och använder sig av nosen för att hitta den efterlängtade godisbiten. Utomhus har han mer och mer börjat förstå var det är okej att gå och inte (alltså att han håller sig till vår tomt), en period ville han gärna testa hur långt han fick gå.
Vi har börjat träna Ax på att vara själv lite mer på "allvar" nu i lördags, och det går jättebra! Han sover hela tiden. Idag när jag var och lämnade V på förskolan sov han när jag for och när jag kom hem och ville inte ens gå ut och pinka när jag kom hem. :) Det känns skönt att han verkar känna sig trygg här hemma, så det går bra att lämna honom. Vi kanske har en fördel också av att han sover så mycket, han passar som handen i handsken i vår sjusovarfamilj. På kvällarna har han ibland börjat ha ett litet rejs då han springer runt och busar med sina leksaker som en galning, så även han kan också vara pigg och busig. :)
Jag tror att vi har skrivit tidigare att han kan "sitt", och han börjar även kunna "ligg" också nu :) Ibland slår han dock dövörat till och låtsas inte förstå, men för det mesta så gör han precis vad man vill att han ska göra. Jag är nästan förvånad över hur duktig han är eftersom han är så liten. Jag har kört lite söka/spåra övning med honom, egentligen mest för att aktivera honom så han får använda huvudet också. Jag har börjat enkelt genom att dra en godis efter golvet medan han suttit och väntat, sedan har jag gömt den bakom t.ex. ett stolsben och så har han fått söka. I början verkade han lite förvirrad men nu har han börjat förstå tanken och använder sig av nosen för att hitta den efterlängtade godisbiten. Utomhus har han mer och mer börjat förstå var det är okej att gå och inte (alltså att han håller sig till vår tomt), en period ville han gärna testa hur långt han fick gå.
Vi har börjat träna Ax på att vara själv lite mer på "allvar" nu i lördags, och det går jättebra! Han sover hela tiden. Idag när jag var och lämnade V på förskolan sov han när jag for och när jag kom hem och ville inte ens gå ut och pinka när jag kom hem. :) Det känns skönt att han verkar känna sig trygg här hemma, så det går bra att lämna honom. Vi kanske har en fördel också av att han sover så mycket, han passar som handen i handsken i vår sjusovarfamilj. På kvällarna har han ibland börjat ha ett litet rejs då han springer runt och busar med sina leksaker som en galning, så även han kan också vara pigg och busig. :)
torsdag 9 januari 2014
Snart 12 veckor
På lördag blir Ax 12 veckor, och på tisdag har vi haft honom i fyra veckor. Så fort tiden går! I och med att han blir 12 veckor så har han blivit vaccinerad idag, vilket gick hur fint som helst och han märkte inte ens något. Däremot verkar han då inte idag i alla fall ha blivit trött av det, han rejsade runt som aldrig förr nu på kvällen. :)
Ax "träffar" hönsen för första gången förra veckan. Spännande! ;) |
tisdag 7 januari 2014
Mer träning
Vi fortsätter och tränar med Ax lite då och då. Varje dag i princip. Det blir lydnad främst men även lite apport. Man börjar märka av att han nu de sista dagarna börjar bli mer "individ" eller hur man ska säga det. Ibland -särskilt utomhus, kan han få för sig att lägga dövörat till vid t.ex inkallning, att stå å tjata är ju som alla vet ett stort no no. Så lite morrande röstläge och bestämda snabba steg mot honom brukar ge mig åter hans fulla uppmärksamhet, vid det laget ändrar jag till en "snällare" kroppshållning och blir lenare i rösten och gör en ny inkallning. Då *peppar peppar* har det fungerat bättre och han kommer!
Sitt kommandot verkar dock vara rätt stabilt för honom - än sålänge. Så har börjat lägga fokus på "stanna". "Sitt - stanna" brukar jag använda nu inledningsvis för att det är som bekant väldigt svårt att röra sig framåt sittande ;-) Han sätter sig ner före "stanna" kommer, att torva till det med att säga "sitt - stanna" direkt efter varandra känns riktigt overkill för en 11,5v valp. Så ett "sitt" så han sätter sig, och när han sitter - "stanna". Ibland sitter jag på huk bredvid honom och ibland går jag runt och låtsas bry mig om annat, så fort han försöker ställa sig upp korrigerat jag med en morrning eller nått snabbt steg mot honom. En flockledare flyger inte på och dummar sig, det ger bara en darrig hund som blir osäker på det mesta, en lätt korrigering verbalt (morra/nej) för att så fort han gör rätt genast ändra och berömma och vara vänlig. Hunden ska under inga omständigheter spöas tillrätta, aldrig ens som vuxen, då ska ledarskapen redan vara etablerad och det ska räcka att verbalt markera att det var fel.
Det verkar fungera ypperligt på vår Ax, kompisförhållande tills korrigering, då visar han sig direkt underordnat och lyder, sen blir han lite gulligt fjäskig, precis som om han vill kolla "är vi okej nu kompis." :-D
Visst har han fått nått nyp i sidan, men då endast efter upprepade fel där inte verbal korrigering fungerat, dock ALDRIG under dressyr! Däremot soffan, denna till en början oemotståndliga tingest... Där krävdes det några tjuvnyp innan han tillslut förstod att den är verkligen off-limit ;-)
Har den stora hela planen för Ax rätt färdig. Så länge han funkar i den takt jag tror, så vi slipper backa bandet så lär det bli bra. :-)
Sitt kommandot verkar dock vara rätt stabilt för honom - än sålänge. Så har börjat lägga fokus på "stanna". "Sitt - stanna" brukar jag använda nu inledningsvis för att det är som bekant väldigt svårt att röra sig framåt sittande ;-) Han sätter sig ner före "stanna" kommer, att torva till det med att säga "sitt - stanna" direkt efter varandra känns riktigt overkill för en 11,5v valp. Så ett "sitt" så han sätter sig, och när han sitter - "stanna". Ibland sitter jag på huk bredvid honom och ibland går jag runt och låtsas bry mig om annat, så fort han försöker ställa sig upp korrigerat jag med en morrning eller nått snabbt steg mot honom. En flockledare flyger inte på och dummar sig, det ger bara en darrig hund som blir osäker på det mesta, en lätt korrigering verbalt (morra/nej) för att så fort han gör rätt genast ändra och berömma och vara vänlig. Hunden ska under inga omständigheter spöas tillrätta, aldrig ens som vuxen, då ska ledarskapen redan vara etablerad och det ska räcka att verbalt markera att det var fel.
Det verkar fungera ypperligt på vår Ax, kompisförhållande tills korrigering, då visar han sig direkt underordnat och lyder, sen blir han lite gulligt fjäskig, precis som om han vill kolla "är vi okej nu kompis." :-D
Visst har han fått nått nyp i sidan, men då endast efter upprepade fel där inte verbal korrigering fungerat, dock ALDRIG under dressyr! Däremot soffan, denna till en början oemotståndliga tingest... Där krävdes det några tjuvnyp innan han tillslut förstod att den är verkligen off-limit ;-)
Har den stora hela planen för Ax rätt färdig. Så länge han funkar i den takt jag tror, så vi slipper backa bandet så lär det bli bra. :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)